smihlan

Söndag 11 Juli- "vattnet går"

Lycklig, nu är det på gång. Far in till Sunderbyn.
-vattnet har inte gått, du har kanske kissat på dig?
Fan heller, jag vet att det  var vatten. Två hinnsäckar, splasch, blaha blaha..ingen vattenavgång.
Hem igen, lite deppig.



Tisdag 13 Juli- "Förvärkar deluxe"

John far till jobbet. Jag bara väntar. Är det värkar eller?
På eftermiddagen ringer jag hem honom. Bestämmer oss för att föra hunden till hundpensionat, ifall det kommer igång på natten.
Redan kring 17 känns det som att vi kan fara in, det börjar kännas en del och jag läser om folk som öppnat sig utan att ha så jätteont och plötsligt krystar ut en bebis på köksgolvet.

Ligger i ctg. Inte nog regelbundna, men det trycker på rejält och värkarna känns skarpa. Öppet NADA. Jag grinar till barnmorskan. Hon förstår mig, säger att det är pinvärkar och att bebisen ligger riktigt långt ner och trycker. Hem med sovdos. Ber mig komma tillbaka för att få morfinspruta om det inte hjälper.

Åker hem, grinar hela vägen. Tar tabletterna vid 21, hoppas att jag dör av dem.

Sover litegrann några timmar. Det gör ont igen. Samma skarpa värkar.
kl 3 på natten vill jag inge mer, vill ha morfinspruta. Hoppas på överdos. Kommer aldrig att få nån bebis..

Påväg till sunderbyn för tredje gången avtar värkarna. Helvete, men vi vänder inte.
Ligger i ctg. Oregelbundna, knappt öppet en cm.
Får en plats på BB, avvaktar för att eventuellt få morfinspruta.

Vid 5 på morgonkvisten Onsdag den 14 Juli räknar jag förlossningen som igång.
Det gör satans ont. Jag är rädd.
Varför i helvete gör det så ont om det inte ens händer nåt. Kommer denna förlossning bli lika hemsk?
Kan inte vända mig i sängen. John går ut i bilen. Jag når inte ringklockan. Skriker och lyckas tillslut trycka på knappen. Sköterska kommer in, hon tycker det är dax att jag går över till förlossningen.

Kl 7 blir vi inskrivna. Blir tilldelad två fantastiska barnmorskor. De har läst igenom alla anteckningar och mina önskemål och rädslor. Ligger i ctg. Värkar fortfarande oregelbundna MEN öppen 5 cm!!
Mycket av smärtan släpper, lugnar ner mig och känner mig så trygg. Jag hade ont av en anledning, nu fixar jag resten.

Badar i 1,5 timme. Slappnar av bra i det kokheta vattnet jag hela tiden spolar över magen.

09,30 öppen 7 cm. Badet har haft bra effekt på värkarna. Står lite vid ett ståbord. Mår illa, spyr. Öppen 8 cm.
Börjar andas lustgas. Fick en häftig effekt efter jag drog de första andetagen. Asgarvar och kan inte sluta på ett bra tag, barnmorskan sänker styrkan ;P




09,50 De tar hål på hinnorna. Flummig känsla när vattnet forsar ut, jag hade tydligen massor.
De försöker sätta skalpelektrod, den fastnar i livmoderhalsen hela tiden, andas lustgas frenetiskt och ber dem att bli klara med grävandet snart. Tillslut lyckas de få fast den på hans huvud.

De sista centimetrarna går bra. Nyper drar och sliter Johns fingrar halvt ur led. Jag vägrar ha en värk utan hand. En av barnmorskorna stryker mig på ryggen, vilket är jätteskönt.
Den andra barnmorskan trycker undan den sista centimetern och kanterna medan jag har värk. Det gör satans ont, men hon sa att hon sparat mig 10 värkar. Jag tackar!

11,15 Helt öppet

11,45 Krystar. Det var jobbigt men samtidigt lättare med krystvärkarna. En mer "jag orkar inte mer" känsla än smärta. Klagar att jag inte orkar en till värk, men får bra med pepp.
Låg på sidan tills det var dags för Louibebisen att faktiskt komma ut. De säger att han har massor med hår.

Lite korta värkar, får dropp, men det hann inte verka säger dem efter han fötts.

Vidrigt värre när huvet skulle ut, och när de drog han från sida till sida för att få ut axlarna och kroppen.
Sjuk känsla som jag börjar glömma mer och mer.

Lyckan och lättnaden var enorm när jag fick upp han på bröstet. Det gick!
12,13 föddes han.













De lyssnade på mina önskningar om att vänta med avnavling och vägning och sånt. Vi bara mös, och jag klappade på hans lilla minirumpa under filten.
Han högg fast i tissen på direkten, och var så kletig och varm och skön.

Moderkakan kom ut själv denna gång. Och jag behövde inte sys.

Det kunde inte ha gått bättre :)
På mig stämde det att man kan halvera tiden från första till andra förlossningen. Jag räknar att denna tog 7 timmar.

 Välkommen till världen <3

Magen direkt efter förlossningen. Haha, vilket skämt ;P



Jag hade en perfekt förlossning denna gång. Och jag är så glad för det!

Kramar till hela världen <3