smihlan

De som guppade runt i sänghalmen några gånger på 80-talet (och minst två gånger efter det), heter Inger och Lars. Mamma är 48 och pappa 52 år.
De bor i Kiruna.

Jag har alltid tyckt att deras story började så fint.
Pappa hade sålt allt han ägde utom en tv och drog till västindien. När han kom därifrån efter tre månader gick han på "mommas", och där råkade mamma vara. Jag tror det var kärlek vid första ögonkastet, för han och tv`n flyttade in till henne den kvällen.
Jag förstår att de föll för varandra, de är så snygga båda två.

Mamma är snäll, medial och trygg.
Pappa har, mest på senare tid, visat att han är en tänkare och väldigt humoristisk.
Man blir verkligen glad när han börjar flumma sig. Han gillar att härma folk, och är faktiskt rätt bra på det.

Jag har haft en jättebra barndom, mest tack vare mamma.
Den har varit full av kärlek, traditoner och bullar.
Varje jul och påsk kryllade det av pynt och varje födelsedag fick vi paket på sängen.
Varje sommar åkte vi på semestrar som måste ha vart skitjobbiga, men det visade hon aldrig. Eller så var vi i stugan, där pappa ofta var engagerad i bärplockning och fiskade tillsammans med oss.
 
Hon har sett till att vi alltid har haft det bra och måste ha slitit som ett djur för att göra allt med så mycket kärlek.
Pappa var nog mest en sådan pappa som ligger framför tv`n och tittar sport när vi var små. Men hon visade aldrig för oss hur irriterande det måste ha varit, och jag kan inte minnas att de bråkat. Och tack vare det kunde vi alla se på pappa med kärlek, istället för att vilja ge honom en spark i arslet.

För 7 år sedan separerade dem. Det var jobbigt och förskräckligt som det alltid är, men det var ju också nödvändigt. Jag tror att jag känner min pappa bättre idag än vad jag skulle ha gjort annars.

Jag har nästan daglig kontakt med mamma och vi har många gemensamma intressen och mycket att prata om.
Pappa och jag pratar kanske inte så ofta, men vi pratar ofta mycket, ibland. Ja, ni kanske förstår.

Andlighet och tro är en av många diskutioner som dyker upp titt som tätt.
Pappa bjöd, till mammas förtvivlan, in jehovas vittnen en gång och tjollrade på i två timmar vid köksbordet.

Han har också nu på senare år hoppat på en kryssning alldeles själv på julafton, för att sedan göra det igen på juldagen för att det var roligt.

Pappa är häftig.
Mamma är fantastisk. Och tvärtom.


     
Jag 12 år. Med min pappi.                                                        Typiskt mamma att sitta och pussla i mitt rum.
                                                                                                      Bakom står Lina. Idag 17 år.