smihlan

Lämnade hotellet med en tår i hjärtat, som alltid då jag hunnit bli hemmastadd.
Det tar inte länge för mig, en helg räcker.

Hotell personalen var supertrevlig!
En av tjejerna räddade Loui från att åka iväg med hissen helt själv.
Och en annan gav honom en ballong och sa att han var den sötaste hon hade sett.
När vi hade checkat ut fick vi t.om ha Hogan med oss i matsalen för att det var sol i ute, (hund i bilen då är big no no som ni vet.)

 Loui älskade lekhörnan som fanns där.






Eftersom John har så mycket scandic poäng så får han en mat-check på 150 kr/dag och utöver det 20 % rabatt.
Så vi åt sjukt god och dyr mat på hotellets restaurang.
Och personalen var mysig. Helst den utländska servitören. Jag vill tillbaka dit och äta! Det var värt att vänta 30 min på maten, även med en otålig unge.

Helgen innefattade ju också en hel del innebandy, eftersom det var kupp, och anledningen till att vi åkte dit.
Det har jag verkligen inget emot. Jag befinner mig troget på läktaren så ofta jag kan.
Det blev två vinster och två förluster. Och två "matchens lirare" till John :)

Jag träffade en underbar man från Bosnien. Han hade varit tränare i många sporter förut, och han hade en härlig brytning. Han kysste Louis hand och kallade honom guds barn.
Och han påpekade många gånger att domaren hade blivit alldeles för tjock om magen (det var hans granne), och så skrattade vi! Han var så glad, och så full av kärlek <3

Vi hann med två vändor på stan okså.
Jag gillar Skellefteå! Helmysig stad :)
Jag är i stort behov av byxor, som inte är leggings. Hittade ett par "finbyxor" (Gina tricot) och en liten tröja till (H&M) Är less på alla långa tröjor nu.



 
Halsbandet köpte jag till John, på H&M. Men jag lånade det :)



Hogan sover på stan. I de mest knasiga situationer är han världens lugnaste hund, trots att man inte kan tro det annars ;)
(Han har legat och sovit mitt i femmanhuset i Göteborg en gång, trots tusen människor som sprang omkring.)

När man går på stan med honom så kommer det alltid fram några beundrare som vill klappa och frågar vad han är för ras. Och folk han inte känner så bra eller inte alls, är han väldigt hövlig med. 
Många: -Åh vad fin, åh vad stor, åh vad lugn!, gör att jag blir extra stolt och glad över att ha honom.
Så känner jag alltså inte alltid. Den kan vara as jobbigt och trist att ha hund ibland.
Och barn också för den delen. (Jo det är sant!)  


VARJE gång jag reser någonstans, oavsett vart eller hur länge, så träffar jag människor jag älskar! 
Jag vet inte om jag har lätt att älska, eller om jag bara har tur.
Men jag gillart! 

Jag har en till resa inbokad.
I Oktober ska jag åka helt själv och hälsa på min älskade vän Sarah i småland!
Jag har inte hälsat på henne än trots att hon flyttade dit då Linus var 3 veckor gammal.
Anledningen är att det är så sjukt dyrt att flyga till Kalmar, och så stört tjorvig resväg om man inte flyger.
Men även här räddade Johns poäng situationen.
Han hade Euorobonus så att det täckte en flygbiljett, betalar bara hemresan. Tack my love <3
Det ska bli så kul att se hur hon bor. Och jag ska få rida på hennes häst, Jiihaa! :)

Det var allt för denna kväll.
Imorgon måste jag vara pigg. Efter jobbet ska jag spela kula och köra beyblade match.
Jag har blivit utmanad av en liten herre som tror han är störst och bäst.

Godnatt!