Byteshandel, typ.
Idag for vi till Röda korset med:
1 påse herrkläder
3 påsar dam + barn kläder
2 påsar böcker
1 tavla
1 påse leksaker + lite andra saker.
Jag känner mig lättare.
Jag föll handlöst för denna gunghäst när vi var på RK.
40 :-
Den kommer att få en makeover.
Som ni ser är den bakre "hoven"? trasig. Men det ska lagas.
Den ska målas vit, och få en sadel i grått, ulligt får tyg.
Efter-bilder kommer!
Blev insirerad när en kompis la upp en bild på ett vackert hemsnidat gungfår
Jag köpte också en "DraMaten" väska.
Perfekt då jag ska gå till affären med hunden.
50 :-Har läst på Katrin Zytomierskas blogg där hon tjatar om hur bra hennes DraMaten är.
Då är det bara gå handla då..
Åh! jag älskar gunghästen.
Den kommer bli så fin! :) :)
Uteliv.
Jag älskar att vara i skogen.
Det är så gott att dricka kaffe framför en brasa.
Efter middagen for vi till Fårön och fikade.
Vi gick en bra bit in i skogen till en mysig grillstuga.
Äter russin.
Hogan är helt fenomenal på att spåra upp oss.
Det spelar ingen roll hur långt man än springer in i skogen, och vilken väg man än tar.
Vi brukar turas om att gömma oss, och verkligen ta svåra vägar.
Sedan ringer vi till varandra när det är dax att släppa honom att söka.
Jag har gått så långt en gång så jag var rädd att inte hitta tillbaka.
Nästa gång ska vi utmana honom riktigt. Jag ska gå typ 30 min, och kanske korsa någon mindre väg.
Men jag tror att han är för duktig för att följa färska spår.
Egentligen borde jag sitta 2 timmar och vänta så att lukten får lägga sig, men det är inte så roligt själv.
Tror jag ska tvinga med min syster, hon sticker ju till skogs i dagar utan mat. Fiskar och äter rå fisk, bär och typ kottar.
Jag var ingen skogsmänniska alls förut, tills jag skaffade hund.
Han har också fått mig att gå, uppskattningsvis ca 600 mil.
Förstår ni hur långt vi har gått ihop?
Våra tv kanaler muppar sig fortfarande.
Tur att man kan se Robinsson på datorn! :D
En liten snabbis.
Jag fick lite tid att sitta här plötsligt.
John och Loui är och hälsar på en jobbarkompis till John, Linus bygger lego med en kompis.
Vare sig jag är hemma eller på jobbet tycker jag tiden mellan kl 14-17 är hemsk.
Inget skönt morgonlugn, ingen skön kvällsstämning.
Nej, den tiden är hemsk seg och aptrist.
Om man nu inte är iväg och hittar på nåt förståss. Eller som nu, bara får vara ensam plötsligt :)
Vi måste skaffa en bilstol till Loui. Han åker fortfarande omkring i babyskyddet.
Funkar bra nu, men sedan då overallen ska på blir det nog lite trångt.
Och jag har budat på en brun vinteroverall från Molo på tradera.
Kommer inte att köpa någon ny då det finns så fina, oslitna begagnade.
Vi har inte fått svar om dagisplats ännu. Jag hoppas verkligen han får här på Tallåsen.
John har varit på möte med tyskarna idag.
I November ska han mest troligt till Tyskland och jobba i 4 veckor.
Det låter spännande, då kanske jag kan klämma in en liten BF weekend dit :)
På Torsdag och Fredag ska jag jobba.
Om det är någon som undrar så är jag assistent till en kvinna. Började jobba hos henne precis då jag blivit gravid med Linus. Så man kan säga att det är som ett andra hem.
Nu kallar plikterna. Lite tvätthäng och en middag.
The happy B-day.
Sju år idag, älskade stora unge.
När han kommer från pappan ska han få denna, som många i familjen skramlat ihop till.
Och här är tårtan han önskat sig.
Visserligen lite fusk, eftersom jag beställt bilden i mitten.
Finns massor av tårtbilder på Tradera :)
Pojken och snäckorna.
När min pojke var fyra år var vi på Mallorca.
En morgon skulle jag springa ut efter stranden.
Han ville följa med.
Efter 25 meter blev han trött.
Han stannade, men jag sprang vidare.
När jag vände såg jag honom som en liten prick, som satt och väntade på mig.
När jag kom närmare såg jag att han gjorde någonting.
När jag kom helt nära såg jag vad.
Han satt nere vid strandkanten och kastade snäckor i havet.
Under natten hade vågorna spolat upp mängder av snäckor.
Han räddade dem tillbaka till livet.
Jag tyckte det var fint gjort, och sa det också. Men..
Det var hundratals snäckor på en meter och stranden var en mil.
Så jag ville få honom att inse det meningslösa.
Jag sa; Det är fint, men vad tror du det spelar för roll att du kastar tillbaka en snäcka eller två?
Först tittade han bara på mig.
Han hade en snäcka i handen.
Sakta sträckte han upp den och sa;
För den här!
För den här spelar det roll!
För varenda unge.
Nu har jag fyllt i mina uppgifter på UNICEF.
Snart kommer papper hem i brevlådan, och jag blir världsförälder :)
De som säger att det inte är någon idè att skänka pengar till välgörande ändamål är ofta samma personer som menar att det lilla Sverige gör inte spelar någon roll i miljöfrågan.
Likgiltighet måste vara det värsta mänskligheten drabbats av.
"Jag tänker inte släcka elden om du brinner eftersom jag inte kan vara helt säker på att det inte är ett practical joke alltihop" Ser du logiken i detta?
85 % av pengarna man ger till unicef går till barnen. 15 % till administrativa kostnader. Årsredovisningarna finns tillgängliga för alla.
Men även om 90% av mina pengar varje månad skulle gå till UNICEF:s firmafester så gör de sista 10% mer skillnad för de som får hjälp än vad hela summan gör i min plånbok.
Nattlig energi.
Här bara sprutar det inlägg, för att vara jag alltså.
Vi har inte en enda kanal på tv`n. Det är fel någonstans.
Därför har jag sorterat kläder hela kvällen.
Gud vad jag älskar att hantera kläder! Efter färg, storlek, vad som skall ges bort och kastas.
Jag uppskattar att gjort mig av med iallafall 50 barnkläder idag.
Jag har "gjort mig av" med dem rent psykologiskt.
Det står faktiskt en massa säckar och påsar i sovrummet fortfarande.
Mina sorteringsbegär resulterar i ganska välordnade garderober. Dessutom får John sina kläder vikta och fint uppstaplade. Men han ungefär lika duktig som Linus på att hålla det snyggt.
Jag får panik av folks skrynkliga kläder i en hög.
Och på samlare. Såna som köper fula prydnadssaker att ställa i bokhyllor.
En liten hylla går bra, men inte en bokhylla.
Det heter ju bokhylla för att man ska ha böcker där, och är det något jag skulle kunna tänka mig om jag bodde i ett större hus, så är det att ha en bokhylla full med böcker.
Fast då ska den stå i ett eget rum, ett bibliotek typ.
Då ska jag gå där och dra handen på alla bokryggar och liksom stanna sådär plötsligt som folk gör i filmer, och så bara ta boken och sätta mig där i bibblan på en fåtölj med fårskinn och ha kaffet på ett litet sidobord.
Jag vill läsa en riktigt bra bok. Jag tror jag ska göra ett besök på bibblan imorgon.
Jag trivs bland böcker. Riktigt tjocka böcker, absolut inte pocket. Fy vad trist.
Nu ska jag lägga mig och läsa "familjen annorlunda- bloggar".
Jag är så faschinerad av stora familjer. Min dröm och min skräck på samma gång.
Godnatt gott folk! Jag vet vilka ni är.
NOT!
Övningsgår.
Nu är det perfekta tillfället att ha på sig tröjan han fick av Katta och Andreas.
För nu övningsgår han hela tiden.
Han har lärt sig stanna mitt i gången och att svänga en aning.
Dutti bulle!
Linus är mycket lycklig över detta.Bvc-kollen.
13 månader. 11 kg prick, och 80 cm lång.
Loui är ju ganska blyg, vilket även bvc har lärt sig vid det här laget.
Så de tog sig lite tid att låta honom vänja sig innan det var dax för alla hemska saker.
Tyvärr så blev det en liten miss.
Loui sa tillslut "Hej" och log lite till tanten, men eftersom hon missade det så vände han på huvudet och det lilla leendet försvann kvickt. Han tänkte nog att om hon inte säger hej, så är hon inte snäll iallafall.
Att sitta naken på vågen var ändå kanska kul.
Att ligga och bli utsträckt och få huvudet mätt var inte heller så farligt, så länge han fick ligga och titta på mamma.
Sedan kom då läkaren med stetoskåpet. När hon satte den mot hans lilla hjärta så dog han.
Han låg iallafall helt lealös och spelade död, med en stirrande blick på en liten punkt på väggen.
Hon tog hans händer och skulle dra upp honom i sittande ställning, men han lät bara sina armar falla tillbaka och fortsatte stirra på den lilla pricken.
När hon ändå drog upp honom och lade den kalla saken mot hans rygg, så började han skaka och lutade sig fram så att huvudet tog i bordet. Och där började gråtet. Han sträckte sig förtvivlat fram och försökte hoppa in i Linus famn.
Jo, men han blev lugn tillslut när jag lyfte upp honom. Och första sprutan gick faktiskt bra eftersom Linus fick underhålla honom med en boll.
Men den andra svidande sprutan svek honom totalt, och efter att jag lugnat ner honom från gråtet än en gång så rynkade han sina små ögonbryn åt tanterna, och jag såg att han tänkte att ni är inte snälla. Inte ett dugg.
När han blev erbjuden en liten blå elefant så vände han bort huvudet.
När vi gick ut så skrattade han av glädje och kastade sig i vagnen.
Kör hem mig nu direkt, tack!
Han struttar runt här hemma lite då och då.
Det syns hur stolt han känner sig, när han på eget bevåg reser sig upp, och knatar iväg.
Nu går jag!
Med feber och allt. Det är väl det som kallas att vara på febertopp.
Jag frågade Linus om vi skulle prova om han ville gå mellan oss, och så ställde jag Loui på golvet.
Plötsligt lyste det i hans ögon, precis som i Linus den dagen han tog sina första steg.
Och så bara gick han, 6 steg! Vi skrek som två galningar, jag och Linus, och jag var rädd att han aldrig skulle våga gå igen.
Men hela kvällen gick han till och från. Rekordet är nu ca 12 steg.
Även min pappa som kom ikväll fick se. Synd bara att John inte är hemma.
Men han kommer hem en sväng imorgon (just nu jobbar han i Umeå), så förhoppningsvis ska han få se på ett gulligt tultande.
Oj så stolt och glad man blir! Jag längtar tills imorgon, så vi får se mer små steg :)
Ang febern så är det nog från vaccinet. Tempen visade 38,4 innan han somnade.
Så ikväll har han varit lycklig över att han kan gå, samtidigt som han har grinat för att han är lite sjuk.
Min bulle <3
I regnet som öser ner..
Har jag klistrat in 100 foton. Jag har huvudvärk av RX- limmet.
Linus hade en tjejkompis på besök för några dagar sedan, det inspirerade honom till att göra några fina pärlbrickor. Hon hann inte göra klart sin, så jag har sparat den uppe i skåpet tills hon kommer igen. Mycket gullat flicka :)
Jag har infört en ny regel, eller kanske utmaning. Linus nappade direkt. Faktum är att han älskar mina regler och påhitt när jag lägger fram det som att det låter kul.
Han nappar på det mesta, så även en tv-fri dag i veckan.
Det betyder att på en ledig dag, får han inte se på eller fråga om tv`n mellan kl 09-18.
Klarar han det får kan en stjärna uppklistrad på väggen.
När han har 10 st så händer det något kul. (Jag hade tänkt nåt i stil med ett litet paket, fast det vet han inte ens om. Han nappade i tron att det bara var stjärnor, och inget mer.) ;)
Han kan välja att ha extra tv-fria dagar om han vill ha fler stjärnor.
Han tog uppgiften på största allvar, och frågade inte efter tv en enda gång.
Och då jag sa att kl var 18 och han kunde börja kolla om han ville, då svarade han: -Nej, det är två minuter kvar!
Han lekte helt tyst i sitt rum en timme.
Han bar in Loui till bebisrummet och lekte med honom titt som tätt.
Och han pysslade med pärlor och målarfärg.
Halleluja!
Jag tror att ungarna skriker efter att slippa bli hjärndöda framför tv`n.
Synd bara att det tog så länge innan jag fattade det.
Nu är det inte så att han sitter och glor hela dagarna. Men han vill ha tillgång till tv`n konstant. Ofta tittar han någon kvart här och där, eller leker framför. Men det medför ju också väldigt ofokuserade lekar där emellan, och en stress i att inte missa ett "bra" program.
Jag tror inre stress är mycket vanligt bland barn idag.
För mycket leksaker, för många kompisar, för mycket skrikig tv.
Och för många tjatande föräldrar ;o)
Nåväl. Mission completed. För denna gången.
Dax att väcka min egen hjärna till liv lite oftare. För om inte barnen har fantasi, så måste ju vi vuxna ha det.
Louis första regnskog.
Idag hade vi ett paket i brevlådan.
Det var presenter till barnen. Linus fick lite smått och gott, och Loui fick ett brev.
Det är hans 1års present. Den bästa.
Tack vännen! Jag blev rörd till tårar.
Det bästa kommer med posten. Och med storken.
Bokstäver. i kombination.
Jag känner instinktivt att någon i familjen har Adhd.
Det stämmer in på båda barnen.
Men jag tror fan det är hunden.
Film-marathon.
Då var det dags, några år senare än alla andra. Inte alls ovanligt.
För att jag är tjurig, "jag gillar inte vampyrer" och liknande bortförklaringar, har jag helt ignorerat Twilight filmerna.
Igår såg vi ett och två.
Ikväll blir det Eclipse.
I love them!
Tydligen ska man välja team också.
Så. Jag är helt klart, utan tvekan: Team Edward!
Oh my, oh my...
Bitar`n.
Loui är en väldigt charmig, mjuk, glad och skön liten kille.
Men han äter ta mej fan allt!
Varenda liten smula, skräp, tuss, insekt. Jag har grävt ut en tusenfoting ur hans mun för ett tag sedan.
Han gnager på alla material han kommer över. Spjälsängen har han gnagt loss stora träflisor ifrån, så vi har fått sätta lister runt.
Häromdagen då vi vart och handlat lämnade jag honom med blöjpaketet i hallen och satte mig i köket. Tog inte länge innan jag hörde det bekanta ljudet. Han hade gnagt upp paketet och höll på slita ut en blöja.
Han biter människor också, helst mig.
Och det senaste kan ni beskåda på mina övervakningsbilder.
Tur är ju att han är lätt att avleda, och han blir sällan arg.
Men det blir en del lyftande eftersom han inte går än.
Men han kryper seriöst snabbare än blixten.
Han blundar nästan alltid på kort :)
I full färd med att få i sig lite käk.
Planet Earth.
Idag köpte jag något jag länge velat ha.
Den var apdyr. Men den är vacker, symbolisk, och meningsfull.
Jag gillar att titta på världskartan.
Förmodligen tar jag igen det Ointresse jag hade i skolan, och den kunskap jag borde ha fått.
Geografi var, och är inte min starka sida.
Om jag inte kan resa runt jorden, får jorden komma till mig.
För visst är den vacker?
På avstånd är den ju helt ofattbar. Hur kan den bara hänga där ute, och vara så enorm?
Och varför finns den? ...
895:- Presenten Piteå. InterStil.
Det här är våran hall. Den får stå där tills lillbarnet har vuxit ur klåfingrarna.
... Hur länge?
Och vad händer sen?
Tröjan, doktorn och mattan.
Den virkade/stickade tröjan från Carlings. Ser ni att huset är vitt nu? Ser ni fågelskitfläcken till vänster också?
Halsbandet budade jag hem från Tradera för något år sedan. Det är någon gammal camè med stenar runt. Fick den för 19 :- om jag inte minns fel. I like it.
Jag hade tänkt göra en stor utvärdering av alla Dr Hauschkas produkter jag testat, vilket snart börjat bli typ alla.
Jag älskar dem! Men jag ska vara kritisk och uttala mig om konsistens, lukt, känsla, resultat osv.
Har själv läst massor med bloggar som publicerar olika recentioner av allt möjligt, och jag tycker det är grymt kul att läsa. Kanske någon annan intresserad hittar mitt inlägg en vacker dag.
Jag fick hem ett paket från bodystore idag. Denna gång beställde jag en del smink. Ska bli kul att testa imorgon!
Jag köpte också en yogamatta. Dags att komma i balans. Men när fan ska jag hinna träna?
(På jobbet, hihihi)
Vad har vi gjort?
Vi har haft några roliga dagar.
Jag och Linus har haft kompisar här över helgen.
Loui har fått vara hemma med John medans vi har hängt ute på havsbadet.
Det blev både Nimbys och äventyrsbadet.
Idag for Linus till sin pappa, och vi passade på att fara till storheden och även gå på stan i Luleå.
John köpte en elmotor till sin lilla fiskebåt, och Loui fick sig en liten flytväst, så att vi kan följa med i båten någon dag.
Jag fick tre Hongi`s. Mycket snygga!
Jag har iallafall totalt tappat suget på att shoppa. Jag köpte en liten virkad tröja på 70 % rea. Jag antar att även det faktum att jag sällan får shoppa ifred är en anledning. Men främst tror jag det är synen på konsumtion som förändrats. Jag pallar bara inte släpa hem och äga skiten.
Däremot gick jag lös på garderoberna igen då vi kom hem. Högen som ska skänkas bort har vuxit sig enorm.
Jag blir lycklig varje gång jag ser den.
Något som gör mig fruktansvärt olycklig är svälten i Afrika. Jag pallar inte att förstå att små barn dör av något så primitivt som att inte få stoppa mat i mun.
Jag gav bort 50 :- via sms. Bara det är ju skämmigt. Femtio ynka kronor. Men många bäckar små - en liten mening med stor betydelse!
Såg på nyheterna då de visade ett tre sekunders klipp på maten som kom fram.
Sedan tjatade dem i en kvart om finanskrisen. Är det ens viktigt? Jag vet inte. Slå mig då, men det känns som rappakalja.
Jag hoppas att regnet ger sig snart. Vi är ännu inte klar med målandet.
Men vi är på god väg, bara sista spurten kvar.
Däremot ligger det 7 st dyngblöta säckar betong i carporten. Blir nog ingen stentrappa detta år.
Hahaha. snyft.
Veckans IN:UT
IN:
Eko tvålar från Faith in nature
2 retap glasflaskor
Mascara Dr H
Leggings + Tröja VILA rea
Tygkassen jag visat på bild
UT: (Röda korset)
2 kaffe koppar
Storrensning i garderoben medförde 10 t-shirts, 10 linnen och 3 långärmade tröjor.
2 barntröjor
Resultat: Mycket minus. Finns massor av plagg att rensa ut en annan dag.
Fy fan vad mycket gammalt tyg man har liggandes!
Undra hur många procent av ens hem som är invaderat med sånt man egentligen inte vill ha?
En månad kvar.
Idag har Tess och barnen förgyllt min dag med sin närvaro.
Jag börjar känna att det är helt ok att börja jobba om en månad. Är less på att servera frukost, lunch, gröt, middag, kvällsfika, majskrok.
Ska bli helt fantastiska två månader då John är hemma och jag får gå iväg och vara för mig själv och komma hem till ett dukat bord..(jag inser själv att jag fantiserar ihop något extraordinärt.)
November blir inte trevligt däremot, då Loui ska börja dagis, och troligtvis också nattis.
Men det löser sig, sa han som sket... vartdå?
Loui klättrar överallt och står korta stunder, men han vill inte gå. Och inte heller bada.
En gång var vattnet i baljan för varmt, och gången efter för kallt. Nu litar han inte en sekund på mig längre, och klamrar sig fast och drar upp bena för att slippa.
Linus har fått en egen mobil (en överbliven som ändå bara låg i en låda), han ringer mig 5-7 gånger /dag när han är hos Mattias. Han skickar även en hel del sms till oss.
Han och mommo hade skickat några sms, typ "jag saknar dig" och sånt. Hon hade skickat honom ett hjärta och en pussmun, och han avslutar med
"hahaha, snyft"
Vi har inte riktikt förstått om han var ironisk eller om han tyckte det var sorgligt.
Det är inte lätt att förstå sig på 6-åringar.
Nu ska jag gå in på kakburken.se och beställa hem några pastafärger. Om några veckor fyller han 7, och jag har lovat honom en starwars tårta.
