smihlan

Jag började min födelsedag på Piteå älvdals sjukhus för att göra glukosbelastningen.
Sockerlösningen jag fick dricka var inte alls så äcklig, jag svepte den utan problem. Dessutom var det bara 3 dl.
Jag satt mest och läste, John låg och sov under de två timmar vi fick spendera där.
När jag ifrågasatte hans rolighetsfaktor undrade han om jag tog med han för att han skulle roa mig som en clown?!
Men typ jaa..eller nåt. Så han tog en svängom med en spypåse på näsan, och det var helt kul!
Men jag vet inte...han får nog komma på något annat partytrick på förlossningen om jag ska skratta där.

Jag fick 8,5 i blodsocker, och ja, det är väl lite högt. Jag väntar på att Bm ska ringa, och jag googlar mig less.
Jag antar att det blir att prata med en dietist och eventuellt göra ett UL för att se om bebisen blivit onödigt stor.

Jag har helt sjuk sockerabstinens. Och vad jag menade med gårdagens "snart är jag fri" är att jag ska bli av med sockermissbruket, om det nu är möjligt.
Det ligger en Magnum-mandel glass i frysen, och jag skulle kunna döda för att få den. Men vem ska jag döda och varför? det är ju min egen viljestyrka som stoppar mig, och det känns rätt komiskt att slåss med sitt inre.

Födelsedagen fortsatte på jobbet, en jävligt tråkig dag.

Väl hemma så har John sprängt sitt öga med en ballong, så det blev ingen ballong.

En rätt sugig födelsedag med andra ord. Men inte bryr jag mig.
Jag har fått en jävla massa gratulationer och en och annan födelsedagstrudelutt i örat, och det har vart trevligt, tack! :)

John jobbar natt. Det spöregnar. Jag tar mitt äppelskrutt och kryper ner och kollar på Unga mödrar i datorn.